TÄMNARFÅGLAR

Tämnaren hör till Sveriges förnämligaste fågelsjöar pga sin storlek, läge och grundhet. Dock är det svårt för många att komma ut till sjön pga igenväxning runt och i sjön. De bästa fågelområdena, såsom Sörsjön, är svårtillgängliga. Under många decennier har Sveriges mest kända ornitologer besökt Tämnaren och skrivit rapporter. Under 1940-talet var det Sven A. Mellquist, Erik Rosenberg och Gunnar Brusewitz, som beskrev fågellivet vid Tämnaren. Sven A. Mellquist skrev ”att Tämnaren är en av de förnämsta fågelsjöarna i vårt land”. Bland annat observerade han svarttärna, dvärgmås och rördrom.

”När rördrommen för första gången i mannaminne den tredje maj 1943 upphävde sitt vilda parningsläte ur Sörsjöns vassar väckte detta inte så liten undran i de omkringliggande bygderna. Under hela maj månad till fram emot pingst fortsatte rördrommen att böla i Sörsjöns vassar under nätterna. Ibland hördes den också mitt på ljusa dagen. Lantbrukaren Emil Larsson, Öndbo Östervåla, som studerat fågellivet vid Tämnaren sedan 1920-talet, berättade att en rördrom hördes hela våren och sommaren 1950. Sedan dess är rördrommen en vanlig fågel vid Tämnaren. Tämnaren är fortfarande en bra rördromssjö.

Från 1940-talet och framåt besökte Carl-Fredrik Lundevall och Sven Löw Tämnaren. Från 1975 till sekelskiftet var Allan Lundin en flitig gäst vid Tämnaren, vilket han beskrev i uppsatser i tidskriften Fåglar i Uppland. År 1941 hade Lundevall och Lööw sett svart stork vid Tämnaren. De mindes också särskilt en majdag 1946, då de hade med sig Erik Rosenberg och Gunnar Brusewitz. Under tjugo minuter fick de se en svart stork ha en flyguppvisning över Harbo kyrka, omsvärmad av några kråkor. I väldiga spiraler gled den på sina orörliga vingar fram högt över kyrktaket. Nu vill Tämnarens Vattenråd undersöka om det går att inplantera svart stork vid Tämnaren och göra den till sjöns profilfågel.

Av lokala ornitologer var det Erik Gustavsson som under 1930- och 1940-talen studerade fågel vid Tämnaren. Han efterträddes i slutet av 1940-talet av Lars Gustavsson, som fortfarande studerar fågellivet vid Tämnaren. Lars kan efter alla dessa år det mesta om Tämnarfåglar och har ringmärkt tusentals.

Unikt för Tämnaren är att halva beståndet av Sveriges svarttärnor häckar i Sörsjön. Snatteranden har ett stort bestånd med 100 – 150 häckande par. Det finns en stor koloni av skrattmås, 3000 – 5000 par, vilket är till godo för flera häckande par av havsörn. Tämnaren är känd för att vara en knölsvansjö, men den får nu ge sig för sångsvanen, som det finns flera häckande par av. Många sångsvanar rastar, liksom storskrake. Dock är det ett fåtal häckande storskrakar. Av kustfågeln strandskata finns det flera häckande par. Storspov har minskat, men tofsvipa och drillsnäppa är vanliga. Alla simänder har häckat, vanligast är gräsand och snatterand. Av häckande dykänder finns knipa, brunand och vigg. Skäggdopping är vanlig. Svarthakedopping och gråhakedopping har häckat tidigare.

A)   Häckande direkt beroende av sjön (varav några häckat endast någon gång): 34 arter.
B)    Häckande i närmaste omgivning: 105 arter.
C)   Rastande fåglar (utöver häckande): 56 arter.
D)   Rariteter (ex. biätare, tornuggla, vassångare): 15 arter.

Bästa platserna att i dag studera fågellivet vid Tämnaren är Aspnäs, Öndbo, fågeltornet vid Sjöbo, Notboharet, Järpebo, Harbonäs, Kalvnäset, Sörsjön, Vårhäll och Iggelbo.